Eftertankar

1 = 1+1+1?

Vatten är väl ett märkligt ämne? Ibland t.o.m. omärkligt! Vanligt vatten – ovanligt på samma gång. Livsviktigt och livsfarligt; man dör av både för lite och för mycket.

Om jag går upp på berget bakom mitt hus kan jag fortfarande se snö på fjälltopparna västerut. Tänk att all den där snön bildats av miljarders miljarder unika snöflingor, alla med liknande form, men ingen identiskt lik den andra.

Jag blickar längre ner och ser ut över den mäktiga Umeälven och sjön Storuman. Vattnet ser mjukt och inbjudande ut men den som gör ett magplask från tio meters höjd gör säkert en annan tolkning. Vatten kan skölja rent, mjukt och försiktigt – men kan också skära genom stål, i moderna industrimaskiner. Tänk att allt det där vattnet jag ser har sitt ursprung i källflödena upp mot norska gränsen, där premiäråret av den ettåriga folkhögskoleutbildningen Bibelfjäll nu också är slutfört.

Så anar jag också att det finns vatten ovanför sjöns yta. Det syns inte nu men under vissa förhållanden bildas svepande dimslöjor och när jag andas kan jag känna att luften är mer eller mindre torr, beroende på väderförhållandena. Ser jag upp mot himlen är det ganska uppenbart att vattenångan där åter kondenserar till vattendroppar som drar förbi i moln av olika former och storlekar.

Hur kan samma ämne ha tre så olika egenskaper att jag både kan andas det, dricka det och bäras av det?

Som naturvetare har jag ”naturligtvis” lärt mig att vattnets yttre egenskaper beror på dess inre egenskaper. Vattenmolekylernas dipolkaraktär gör att de ställer in sig mot varandra och häftar tag i varandra, nästan som magneter, i bestämda geometriska mönster. Det är därför det bildas moln från vattenånga (men inte av t.ex. koldioxid). Det är därför is är lättare än flytande vatten (och inte tyngre som när t.ex. olivoljan stelnar i kylskåpet och sjunker till botten). Det är därför vatten kan vara både mjukt och hårt på samma gång och inte är lika flyktigt som bensin. Vattnets unika egenskaper gör det till en nödvändig förutsättning för allt biologiskt liv som vi känner till.


På söndag är det heliga trefaldighets dag. Då ställs den kristna tron på sin spets och uppvisar den mest radikala skiljelinjen gentemot judendom och islam.

Hur ska man få ihop judarnas Shema med Martas bekännelse?

– Hör Israel! Herren är vår Gud, Herren är en!

– Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.

Hur skulle Gud kunna ha en son, Messias, som är uppståndelsen och livet, om Gud samtidigt inte har fött eller är född, och ingen är hans like, som i Koranen, sura 112? Vem, mer än Gud ensam, kan överhuvudtaget säga ”Jag ÄR”, med någon trovärdighet?

För mig framstår söndagens bibeltexter som pusselbitar som måste läggas samman för att motivet ska framträda. De speglar tusenåriga mänskliga erfarenheter av Gud från Abraham till Jesus och när vi läser dem idag, kan vi dessutom lägga till hela kyrkohistorien.

Jag menar inte med detta att Gud har någon som helst molekylär struktur men om Jesus använde liknelser och Bibeln uppmanar oss att ta honom som förebild, kan väl jag också få göra det?

Vatten är ett ämne som vi möter i tre helt olika former. Vid trippelpunkten finns dessutom alla tre faserna i jämvikt med varandra. Då har tryck och temperatur fasta värden som endast beror på ämnet självt! Vi använder därför till och med vattnets trippelpunkt för att definiera en temperaturskala!

För mig framstår händelserna i evangelierna som något av ”Guds trippelpunkt”. Tydligen kunde de som då mötte Jesus inte tolka det på annat sätt än att Fader, Son och Ande utgjorde en enhet och en helhet – fullständigt sann och utan inre motsägelser!

Därför är Jesu liv den fixpunkt som definierar den kristna trons temperaturskala.

Visst är Gud ett mysterium men livet är fullt av mysterier, särskilt för oss som sysslat vetenskapligt med olika aspekter av det. Det är ingenting särskilt ”mystiskt” med det – men väl värt att förundras över!

 

 

 

 

Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern.
När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
Marta sade till Jesus: ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om.”
Jesus sade: ”Din bror kommer att uppstå.”
Marta svarade: ”Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.”
Då sade Jesus till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”
Hon svarade: ”Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.”

Joh 11:18-27


Per-Daniel Liljegren

Styrelsesuppleant i Svenska Missionskyrkan i Övre Norrlands distrikt, skolchef i Sorsele kommun men bor i Storuman. Vill vara en resurs för distriktet. Skulle vilja utvecklas som amatörprofet.


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan