Eftertankar
Som en tjatig unge!

Bönen föds ur en längtan. Lärjungen ser Jesus be. Hör hans förtroliga samtal med sin Fader. Det föder en längtan.

Han kunde redan be. Det hade han fått lära sedan barnsben. Det bodde redan många böner i hans kropp, men när Jesus bad såg och hörde han något nytt. Något som väckte en längtan – så vill jag också be!

Och Jesus ger honom en bön. Han säger inte ”så och så ska du göra” utan han ger honom en bön. Det är så man lär sig be – genom att be. Och bönen börjar med relationen: Far…

Hur lärde du dig att prata? Jo, genom att prata! Genom att jollrande pröva dig fram medan du såg in i förälderns ansikte och fick kärlek och bekräftelse. I början var inte orden så viktiga. Relationen byggdes främst genom den ordlösa kommunikationen. Men sedan kom orden. Ord som bar, fördjupade och lät relationen mogna. Du växte tillsammans med ditt språk.

Jesus använder bilden av en högst mänsklig vänskapsrelation. En inte helt enkel sådan. Tänk dig själv att en granne kommer och ringer på mitt i natten för att han har fått gäster och inte har något bröd hemma. Han ringer och ringer på dörren, envist och länge. Först rullar du runt och lägger kudden över huvudet för att slippa höra. Men han ringer, längre och längre håller han ringklockan igång. Till sist slänger du i vredesmod av dig täcket och skriker ilsket: Ja, ja, jag kommer!!!

Det är något med envisheten. Envisheten som föder uthålligheten. När Jesus lite längre fram i Lukas berättar liknelsen om änkan och domaren, inleder Lukas:

”Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge upp” (Luk 18:1). Det verkar vara ett återkommande tema när Jesus talar om bön; att vi inte ska ge upp.

Mina barn tjatar ibland. Ibland alldeles förfärligt. Oftast om något de vill ha eller något de vill göra. Tjatet tröttar. Precis som den envise grannen. Ibland ger jag efter, bara för att slippa höra tjatet. Ibland är jag uthållig och klok och låter dem tjata. Det gör något med dem. Kanske visar det dem det verkliga värdet på det de tjatar om. Det som inte är så viktigt slutar de snart att tjata om. Det som verkligen är viktigt ger de inte upp. (Vilket inte betyder att de får allt de uthålligt tjatar om!)

Jag kan inte säga att jag tycker om deras tjat men det gör något med vår relation. Kanske det faktiskt bygger upp den. Det är inte alltid enkelt men på något sätt verkar det höra barn-förälder relationen till.

Det verkar också höra bönen till. Åtminstone säger Jesus det. Envisheten. Uthålligheten.

Men först av allt är längtan…


Andreas Sköldmark


pastor som för närvarande jobbar på Wettershus retreatgård

 





E
n gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."  Då sade han till dem: "När ni ber skall ni säga:

    Fader, låt ditt namn bli helgat.

    Låt ditt rike komma.

   Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer.

   Och förlåt oss våra synder,

    ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss.

    Och utsätt oss inte för prövning."

Han sade till dem: "Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: 'Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig, och jag har ingenting att bjuda på.' Då kanske han där inne säger: 'Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.' Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas.  Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

    Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk  eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg?  Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?"

 Luk 11:1-13


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan