Eftertankar

Radikal uppmaning


Söndagens predikotext förefaller mig riktigt jobbig. Man kan verkligen undra vad Jesus menade med sina uppenbarligen kalla och radikalt hårda ord. Han hade nämligen uppmanat en man:  - Följ mig. Jesus ogillade tydligen mannens svar, när denne sa:  - Ja, men… låt mig först gå och begrava min far.
En annan man har en liknande, till synes rimlig önskan:  - Låt mig först ta farväl av dem där hemma.  Men Jesus ger kalla handen och säger: - Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike" (Luk 9:57-62).

Vad händer nu med den Jesus, som vi känner som kärleksfull budbärare av Evangeliet, och som gång efter gång i alla berättelser visar prov på empati för behövande människor?

Jesus och hans lärjungar var på resa, på väg mot Jerusalem. Då de tidigare passerat en samaritansk by hade folket där inte alls velat ta emot Jesus och hans följe. Då minsann gjorde Jesus inget speciellt, det vill säga han tvingade dem inte på något sätt. Han verkade ha accepterade reaktionen och fortsatt sin vandring. - Jag vill med detta inte ha sagt att Jesus inte skulle ha ett klart och tydligt beteende. Men det som är poängen i sammanhanget är varför Jesus plötsligt sätter allt på sin spets!

Tiden för vandringen var begränsad och de hade ett bestämt mål. Det var ”nuet” som gällde. Och de som ville följa honom måste följa med på direkten, på en gång. Jesus kan ju inte ha menat att allt annat i dessa mäns liv varit oväsentligt, men han insisterade onekligen och på ett radikalt sätt. - Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Plötsligt kommer min nyligen avlidne morfars ansikte för mig. Sådana här teologiska reflektioner hade inte varit så speciellt krångliga för honom. Jag kan riktigt höra hans syn på saken, om jag rådfrågat honom.  - Kära du, varför tolkar du Jesu ord som kritiska? Vi behöver kraften från Gud för att klara av livets bekymmer och vardagens alla sysslor. Jesus ville säga oss att vi skall se upp med hur vi använder vår tid, våra resurser och allt det andra vi har. Det timliga får inte komma före det eviga”. 

För min morfar var nog prioriteringarna klara - allt började och allt slutade hos Gud. Det var så han fick ihop det. Själv har jag inget enkelt svar nu, men jag tolkar söndagens text som ett löfte från Gud, att om vi sätter all tro och tillit till Honom så behöver vi inte vinna livets strider ensamma. Vi behöver inte gå ett enda steg på egen hand. Han ska vara med oss. Inte enbart i de stunder då vi ropar och längtar efter Hans närvaro.

- Ja, du min käre morfar, kanske är det ändå bra att Jesus är så bestämd i det  här fallet. Det kan ju i bästa fall få oss att tänka efter hur vi verkligen vill ha det. Och bestämma oss i tid.


Marine Hedström-Rojas


antropolog från Uppsala, bosatt i Costa Rica, Centralamerika, där ansvarig för ett skolboksprojekt som stöds av Svenska Missionskyrkan


Under rubriken Eftertankar finns personliga kommentarer och reflektioner till söndagens bibeltext


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan