Eftertankar
Den fjärde kärleken

Vilket är världens största missförstånd?

Kanske är det begreppet kärlek. De första kristna verkar i varje fall ha haft ett gigantiskt problem. Hur skulle de någonsin kunna beskriva de erfarenheter de gjort i mötet med Jesus och i den helt unika gemenskapen med Gud och varandra?

Det påminde om kärlek men vad skulle de kalla det? Det finns ju så många olika kärlekar.

Man kan älska sin partner, sin ”äkta hälft”, sin man eller kvinna. Man kan älska sina barn, sin familj och sina närmaste vänner. Man kan älska glass – eller semlor som Ture Sventon, eller som kung Adolf Fredrik påstås ha förätit sig på. Man kan älska makt, pengar, kunskap och berömmelse.

Vi som idag har sett så många filmer, hört så många sånger, läst så många böcker och tidningar – vet mycket om kärlek – tror vi. Men ju rikare medias utbud blir på temat kärlek, desto fattigare verkar betydelsen av ordet bli för oss. Är ”kärlekens lov” bara en annan benämning på sportlov, tro?

En tysk teolog menade att detta är det största, starkaste, djupaste som Paulus någonsin skrev. Andra kanske tycker att det är rena grekiskan. Min egen grekiska är nu inte vad den någonsin borde ha varit men jag har förstått att den har ett synnerligen rikt ordförråd – en riktig skattkista som bl.a. Paulus och de första kristna använde sig av.

I grekiskan finns flera ord för kärlek men vilket skulle de använda?

Kunde ordet eros passa? Det kunde ju verkligen uttrycka en passionerad kärlek mellan två personer som älskade varandra intensivt. Men vad än Jesus hade gjort och visat de människor han mötte så hade det ingenting med erotik att göra. Ordet eros finns överhuvudtaget inte i hela Nya Testamentet (NT). Det skulle leda tankarna helt fel!

Ordet philia då, som är det absolut vanligaste ordet för kärlek på grekiska och finns även i NT. Det innehåller värme och tillgivenhet, särskilt till människor man känner starkt för. Det kan användas för kärleken mellan man och hustru eller mellan familjemedlemmar – men får ett abrupt slut i Jesu påbud: ”Älska era fiender!”

Så finns det ytterligare ett ord, storge som särskilt har att göra med familjeband. Ett barn kan älska sina föräldrar och människor kan älska sitt land eller sin kung. Om Karl XIV Johan hade känt till detta kanske han hade bytt ut ordet kärlek i sitt valspråk till: ”Folkets storge min belöning”. Däremot används inte detta ord i hela NT.

Inget av de här orden verkar passa in på det som de första kristna ville beskriva!

Men så hittar de ett fjärde ord som förekommer i några få sammanhang men verkar ”ledigt” och liksom bara väntar på att fyllas med ett rikt innehåll!

Ordet Agape är överhuvudtaget inte något klassiskt grekiskt ord men blir de första kristnas speciella kännetecken och är det i särklass vanligaste ordet för kärlek i NT. Det har inte alls samma värme och vänskapliga tillgivenhet som philia och det har inte ett dugg med erotik att göra. Eros är kroppens kärlek, philia är hjärtats kärlek och storge handlade om kärlek till familjen, släkten, nationen – men agape är viljans kärlek. Agape är inte bara en ”kär lek” ungefär som väder-lek – varierande! ”Nja, jag får se om jag känner för någon lek idag eller inte.”

Intressant nog visar aktuell hjärnforskning att det finns tre olika system för det vi slarvigt brukar kalla ”kärlek” (men inte nödvändigtvis liktydigt med de gamla grekernas tre ord). Olika former av kärlek aktiverar olika delar av hjärnan och frisätter olika hormoner. Jag tror att det är när vi blandar ihop dessa tre system – och inte låter dem behärskas av ”den fjärde kärleken” – agape – som världens största missförstånd uppstår.

Hormonet testosteron kan göra en stridslysten, skrytsam och uppblåst – men agape är tålmodig och god. ”I krig och kärlek är allt tillåtet” – möjligen för testosteron – men inte för agape: Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den!

”Kärlek vid första ögonkastet” är inte agape, utan en dos dopamin i hjärnans belöningssystem. Det gör oss förälskade och fokuserade på just ”henne” eller ”honom”, men också själviska och svartsjuka, om vi inte får det vi vill ha. Agape däremot, finns före första ögonkastet – och finns kvar efter sista ögonkastet. Hormoner tar slut – agape upphör aldrig!

”Kärleken är blind” säger vi, men återigen är det dopaminet som spelar oss ett spratt och ger oss en förändrad verklighetsuppfattning. Agape gläds med sanningen!

Hormonet oxytocin finns hos både kvinnor och män, och frisätts inte bara vid amning och förlossning. Det gör att vi känner oss trygga och säkra och anknyter till vissa. Men agape är mycket mer än så: Med agape kan man älska någon man inte tycker om eller har knutit an till, t.o.m. sin bittraste fiende eller bödeln som korsfäster en!

Kanske har vi lärt oss en del sedan de gamla grekerna men det verkar fortfarande som om vår kunskap är begränsad. Varför ser vi inte annars mer av den fjärde kärleken – agape – som skulle kunna förändra vår värld, våra familjer och relationer?

Vad innebär agape för dig?


Per-Daniel Liljegren

Ordförande i Svenska Missionskyrkan i Övre Norrlands distrikt, skolchef i Sorsele kommun men bor i Storuman. Skulle vilja utvecklas som amatörprofet.






Kärlekens lov

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal.

Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. 

Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte 
skrytsam och inte uppblåst.

Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.

Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen.

Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå.  Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå.

Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är 
begränsad. 

Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade 
förgå.

När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn 
och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. 

Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

1 Kor 13:1–13


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan