Eftertankar
Har vi sabbat för varandra?

I början av 2000-talet rakade sjukskrivningarna och ohälsotalen i höjden. Alltför många drabbades av ”utbrändhet” och fick diagnosen kroniskt utmattningssyndrom. Hur kunde så många i vårt fria land, med trygghet, välstånd och så mycket materiellt överflöd, drabbas av årslånga sjukskrivningar?
Forskning visar att sömn, vila och återhämtning är ”friskfaktorer” medan höga krav i kombination med låg kontroll över sin arbets- och livssituation och bristande socialt stöd kan leda till en fördubblad dödsrisk i hjärt–kärlsjukdom förutom utbrändhet.
Några forskare går till och med så långt att de menar att man kan tåla hur mycket stress som helst – om man bara får återhämtning! Mig veterligt, finns heller ingen med god dygnsvila, veckovila och årsvila som blivit utbränd. En studie tidigare i år visade att de chefer som själva hade god sömn och återhämtning både var friska och bra chefer.

Tänk att dessa urgamla principer som förekommer i alla tre Abrahamitiska religioner visar sig så viktiga för att vi och hela samhället ska må väl: döda inte, stjäl inte och ta ett break en gång i veckan! Därför finns det all anledning att hålla vilodagen helig.
Men fariseerna på Jesu tid hade missat en viktig poäng. Att lärjungarna ryckte ax från någon annans åker var tillåtet.
”När du kommer in på någon annans sädesfält får du rycka av ax med handen, men du får inte gå med skära på hans fält.” (5 Mos 23:25)
Men fariseerna ville ha kontroll över vad andra gjorde på sabbaten. Därför är det extra intressant att läsa den motivering till sabbatsbudet som ges i 2 Mos 23:12.

Varför ska du bara arbeta i sex dagar?
Jo, så att din oxe och åsna får vila och slavkvinnans son och invandraren får hämta krafter. Min tolkning av detta är att den som har makt och kontroll över produktionen, måste upphöra med arbetet – för att andra ska få vila! Med kortare eller längre interval-ler behöver marken vila, fattiga människor och vilda djur behöver föda, och den som är beroende av andra behöver få egen kontroll över vila och återhämtning.
Men det var inte fariseernas – eller någon annans uppgift att kontrollera på vilket sätt människor fick vila och återhämtning, mer en skyldighet, att ge andra frihet och kontroll. Man skulle kunna tro att alla kristna sedan dess förstått att inte klåfingrigt försöka kontrollera andras göromål vissa dagar i veckan men jag har själv tillhört en församling där man uteslöt medlemmar för att de skördat på en söndag eftersom de inte vågade riskera att skörden skulle bli förstörd. Jag undrar om konsekvenserna av detta beslut (som troligen fattades på en söndag) blev till människors och församlingens bästa.

I våra kyrkor har vi ett alldeles speciellt problem: Många av våra anställda är anställda för att arbeta på just helgerna. När får de sin veckovila? Måndagar är ett vanligt alternativ i våra församlingar, och på SMU Fjällgård i Hemavan har de ansvariga av praktiska skäl valt onsdagar som ledig dag. Jag var nyligen där som frivilligarbetare för att hjälpa till med diskning och städning under en helt fantastisk vecka. På deras lediga dag klickade dock något och en av dem fick rycka ut och ställa upp för gästerna helt oplanerat.
Det var säkert ingen som menade något illa med detta men lika säkert verkade ingen se det som ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Om vår personal ständigt möter krav från nya människor på sina lediga dagar tär det på känslan av kontroll och kan leda till utbrändhet.

Har vi sabbat för varandra, för att visa hur fromma vi är eller har vi ”sabbat” vilodagen för varandra för att visa hur duktiga och aktiva vi är, eller firar vi sabbatsvila för varandra, så att var och en får den vila och återhämtning man behöver?
Temat för denna söndag är ”Friheten i Kristus”. Njut av denna frihet och låt andra göra det – även om det skulle råka vara på en måndag eller onsdag. Tänk att få gå och repa ax med Människosonen en ledig dag!

Per-Daniel Liljegren


Ordförande i Svenska Missionskyrkan i Övre Norrlands distrikt, rektor i Tärnaby men bor i Storuman. Skulle vilja utvecklas som amatörprofet.





En sabbat tog han vägen genom sädesfälten, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick. Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?”
Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta? Han gick in i Guds hus – det var när Evjatar var överstepräst – och åt upp skådebröden, som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.”
Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen herre också över sabbaten.”

Mark 2:23–28

Sex år skall du beså din jord och bärga dess gröda, men det sjunde året skall du låta marken vila och ligga i träda. Då kan de fattiga i ditt folk få sin föda från den. Det som blir över kan de vilda djuren äta. Så skall du också göra med din vingård och dina olivträd. Sex dagar skall du arbeta, men den sjunde dagen skall du upphöra med arbetet, så att din oxe och åsna får vila och slavkvinnans son och invandraren får hämta krafter.

2 Mos 23:10–12


Under rubriken Eftertankar finns personliga kommentarer och reflektioner till söndagens bibeltext


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan