Eftertankar
En välsignad dag!

Det mest vardagliga kan Gud förvandla. Så tänker jag när jag läser om bröllopet i Kana. Bröllop är väl i och för sig inte särskilt vardagligt men vattnet är det.

För oss i det välbärgade Sverige är helgerna nu över och matorgier och släktbesök med dem. Den grådassiga vanliga vardagen är här och jag tror att de flesta av oss tycker att det är ganska skönt. Vi behöver rytmen och lunken. ”Om man inte har tråkigt har man ju aldrig roligt heller” som Alfons farmor säger så klokt.

Den Jesus jag lärt känna är en vardags-Jesus. Han trivs bäst mitt i det vanliga livet. Kanske är det därför han är lite tvär när mamma vill att han ska visa upp vem han är. Det är fest och han vill inte stå i centrum, åtminstone inte den här dagen.

Men mamma Maria ger sig inte så lätt. Så undret sker. Vanligt vatten blir till vin. Det vardagliga blir heligt.

Det blir lätt så, i vår mediala kultur, att livet ska vara så speciellt för att liksom vara något att ha. När man i TV-fiktionen träffar sig själv som pensionär så spränger man fram på löddrande hästar eller vandrar barfota på en paradisisk sandstrand. Ingen av oss sitter framför TV:n i den kommunala soffan på äldreboendet! Det är för grått och vardagligt för att visa på TV.

Men mina verkligt goda stunder i livet är vardag. Det vill säga när den inte bara blir en transportsträcka till nästa helg, eller nästa besök, eller nästa resa eller nästa något annat… Utan när hängandet av barnens nytvättade strumpor och fuktiga frottéhanddukar får något helgat över sig. Då kan jag känna den lycka som bor på djupet.

Det är inte alltid så. Oftast inte. Oftast är jag på väg någon annan stans när jag hänger tvätt, tänker på något annat. Men de gånger när jag blir närvarande, när jag är helt och hållet där i tvättstugan, då sker undret. Vardagsvattnet smakar vin!

Jag önskar att det var så oftare, i vardagen. Att jag kunde förmå den närvaro hos mig själv som gör att jag förnimmer det heliga. Under fruktstunden med barnen på mitt jobb. Under väntan i kassakön på Willys. Under läggningsrutinerna med barnen hemma…

För jag vet att vardagsvattnet kan smaka vin, det grådassiga skimra av helighet. Liksom lärjungarna trodde vill jag tro. 


Andreas Sköldmark


pastor som just nu jobbar heltid med våra vägvisare till himlen – barn!






På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar var också bjudna till bröllopet. Vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: "De har inget vin." Jesus svarade: "Låt mig vara, kvinna. Min stund har inte kommit än." Hans mor sade till tjänarna: "Gör det han säger åt er." Där stod sex stora stenkärl för vattnet till judarnas renings-ceremonier; vart och ett rymde omkring hundra liter.  Jesus sade: "Fyll kärlen med vatten", och de fyllde dem till brädden.  Sedan sade han: "Ös upp och bär det till bröllopsvärden", och det gjorde de.  Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom - men det visste tjänarna som hade öst upp vattnet -  ropade han på brudgummen och sade: "Alla andra bjuder först på det goda vinet och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu."  Så gjorde Jesus det första av sina tecken; det var i Kana i Galileen. Han uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan