Eftertankar
Det sammanhang vi en gång ska se
 

På Alla Helgons dag kommer det att tändas ljus i Minneslunden på Camp Victoria i Kosovo. Sju människor har omkommit under utlandstjänst här och en sten är rest för var och en av dem. Det blir dock inte jag som leder den cermonin utan pastorn för KS 18. I söndags hölls en annan cermoni på paradplan som innebar att KS 17 officiellt lämnade över ansvaret för svenska utlandstyrkans bidrag i KFOR till KS 18, och imorgon går planet hem.

Tankarna växlar mellan det evighetstema som hör till Allhelgonahelgen och den uppbrottsstämning som vi befinner oss i just nu. De flesta av alla dessa människor som delat så mycket tillsammans under sju månader kommer troligen inte att mötas mer, men undantag för en återträff om några månader.

Så många möten, så många upplevelser – vad blir det av alltsammans?

Oavsett var vi befinner oss och hur våra liv ser ut, så står vi i den skärningspunkten - att allt det vi gör, det vi är med om, aldrig kommer tillbaka. Samtidigt som varje möte, varje erfarenhet har något av evigheten i sig. Föreställningen om att allt hör samman, även om det inte finns mening i allt som sker så kan Gud skapa mening i det meningslösa – det hör till trons område och kan inte alltid förstås eller erfaras.

Saligprisningarna och ve-ropen i evangelietexten på Alla helgons dag får sin speciella skärpa i Kosovo: Här är det ofta bara en trädgårdsmur mellan dem som är mätta och hungriga, mellan de som är fattiga och rika. Det reser många frågor. Både frågor om hur det ska gå för detta nya land och dess innevånare, och frågor om rättvisa och solidaritet.

Man kan svårligen hävda att de små humanitära insatser som gjorts inom ramen för vår verksamhet här har gjort någon större skillnad. Det är ju inte ens vår uppgift! Har överhuvudtaget något av det som varit vårt uppdrag och bidrag här gjort någon skillnad?

Det är här som tron kommer in. Tron på att en dag så kommer vi att förstå hur allt hängde samman. Allt det vi som vi sa och gjorde, också det vi inte sa eller gjorde. Alla de små detaljerna, alla mänskliga möten om än så små och obetydliga hade sin plats i helheten. En helhet som hölls samman av den Gud som möter oss i Jesus Kristus.

Ronny Augustsson


Pastor i Svenska Missionskyrkan, under april - november bataljonspastor för den svenska KOFOR-styrkan i Kosovo, KS 17






Han lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:
Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.

Saliga ni som hungrar nu, ni skall få äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta.

Saliga är ni när man för Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt.
 
Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna.
 
Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje.

Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta.

Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.

 
Luk 6:20-26

Under rubriken Eftertankar finns personliga kommentarer och reflektioner till söndagens bibeltext


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan