Eftertankar
Att få tala så folk begriper!

Jag har alltid haft lite svårt för det där med Anden. Kanske för att ”de pingstbetonade” har haft formuleringsföreträde på det andliga. Att de andliga uttrycken har varit det annorlunda, det lite konstiga. Som att tala i tungor. Att det andliga har varit formulerat så att jag känt mig i underläge. Som om jag saknade något. Som om Gud alltid var mer hos ”dem” än hos mig.

Så för mig som ung blev tungotalet tecknet på andlighet. Tecknet på att Gud verkligen fanns. Så jag bad om den gåvan. Jag till och med ställde ett ultimatum till Gud; ge mig gåvan så ska jag… Och så fick jag den. Men det var inte så märkvärdigt. Inte blev Gud större eller närmare. Inte blev min tro plötsligt bergfast. Snarast var det så att jag fick ytterligare något att brottas med, att tvivla på.

Men berättelsen från pingstdagen gör mig glad. Andens gåva till lärjungarna var inte det konstiga. Andens gåva var att de kunde tala så folk begrep. Människor förvånas över att de blir tilltalade på sitt eget språk. ”Tänk att de talar till mig. Att de kan just mitt språk. Att jag är så viktig för dem! Det måste vara något riktigt viktigt de har att säga.” Och så lyssnar de till orden om Guds stora gärningar.

Anden helar den splittring som rått sedan Babels torn. Människorna förstår varandra. Vilket under! Kanske är det något för mig och andra i Svenska Missionskyrkan att bedja om; gåvan att tala så människor begriper. Med grannar, arbetskamrater, löparkompisar, studiecirkelvänner… att kunna tala så att människor känner sig sedda, viktiga – älskade. Att kunna tala så att människor vill lyssna.

Ett språkunder skedde på årets kyrkokonferens. Mer än 500 ombud satt i 70 små grupper för att berätta om, och lyssna till, det som rörde sig under ytan. Titlar och ursprung spelade ingen roll. Utbildning och arbete spelade ingen roll. Men att dela liv och tro spelade roll!

I de livsnära samtalen skedde undret. Guds goda Ande var med och människor förstod varandra. Sådana gånger går det en helig rysning genom min kropp. Gud är här genom den heliga Anden.

Andreas Sköldmark


pastor som närvarande jobbar på Wettershus retreatgård





När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

    I Jerusalem bodde fromma
judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: "Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parther, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber - ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar."

Apost 2:1-11

 


Eftertankar



 

Förbönskalendern 
Svenska Missionskyrkans förbönskalender innehåller två förbönsämnen för
varje söndag.

Klicka här för
att ladda hem kalendern »



Själavård på nätet



En skyddad plats där du i lugn och ro kan dela dina personliga livsfrågor med en erfaren pastor.

Läs mer »


Bönerummet

I bönerummet kan du läsa särskilda förbönsämnen »

För att lägga in egna förbönsämnen måste du vara inloggad i Skutan »


Svenska Missionskyrkan