Svenska Missionskyrkans veckobrev om mission

17 mars 2004

Käre missionsvän!

Medarbetarkörens resa till Indien, som vi skrev om förra veckan, har resulterat i ett upprop om stöd till Indien på grund av den svåra torka som drabbat centrala Indien. Eftersom flera biståndsorgan, däribland Sida, menar att detta är ett ständigt återkommande problem är det svårt att få stöd. Men nu tycks torkan vara värre än tidigare. Svenska Missionskyrkan gör nu därför en akutinsats med egna medel för att avhjälpa den svåra vattensituationen i Indien. Den som vill hjälpa till kan sätta in en gåva på Svenska Missionskyrkans postgirokonto 8 24-3. Märk talongen ”torka i Indien”.

För övrigt innehåller veckans brev en hälsning från vårt grannland Litauen, där främst Södra Götalands distrikt av Svenska Missionskyrkan har kontakter med den reformerta kyrkan. Ett rundabordssamtal hölls den gångna helgen, där samtal fördes om behoven i Litauen och möjligheter till stöd från svensk sida, särskilt i uppbyggandet av scoutarbete och annat arbete bland barn och unga. Distriktsföreståndare Gunnel Jakobsson-Kritz ger en hälsning i veckans brev.

För övrigt informerar vi om ett seminarium på Lidingö i mitten av april angående Kongo.

Slutligen har vi med våra förbönsämnen. Ett av dem gäller de kristna i Kina. Vi tänker särskilt på Deborah Xu, syster till Peter Xu Yongze som besökte Sverige förra året, som arresterades i början av året men som häromdagen släpptes. Hon sitter nu i någon sorts husarrest istället. Vi tänker också på en katolsk biskop i Harbin tagits in av polisen, men som släpptes efter två veckors påtryckningar från Vatikanen. På lördag är det presidentval på Taiwan och även folkomröstning om relationen och politiken gentemot fastlands-Kina, en mycket kontroversiell fråga.

Med varm hälsning!

Bertil Svensson
missionssekreterare

---------------------------------------------

Svår torka i Centrala Indien

Jag har just kommit hem från en resa till Indien med Svenska Missionskyrkans Medarbetarkör.

I östra delen av Maharastra, den delstat där vår systerkyrka Hindustani Covenant Church verkar, råder just nu stor torka. Det har inte regnat ordentligt på tre år. Philip Nadvi, som är ansvarig för det brunnsborrningsföretag - Sholapur Water Service - som finns kvar sedan projektet "1000 brunnar till Indien", menar att läget är värre än 1968 när SMU startade sin insamling. Missionsföreståndare Steven David säger att man omedelbart behöver sätta in resurser för att folk inte ska börja migrera inom landet  i stor omfattning.

En het eftermiddag när temperaturen visade på strax över 40 grader och den spruckna jorden dammade av torkan, reste jag från Solapur ut till en uppsamlingsplats för djur ett par mil utanför stan. Man hade flyttat samman några hundra oxar och andra djur från 3-4 byar till en plats där de fick lite vatten och foder från delstaten och kyrkan. Kvinnorna och barnen var kvar i byarna. Männen var med och skötte om sina djur. Jag talade med människor som levde på livets yttersta gräns. Det är flera månader kvar till nästa regnperiod om den nu kommer.

Sida och andra biståndsorgansiationer har nyligen avslagit ansökningar om katastrofhjälp till området, med hänvisning till att torkperioder är återkommande fenomen och att den aktuella situationen endast drabbar en del av landet. Vad kan vi i Missionskyrkan göra?

Per-Inge Lidén

-------------------------------------------

Varm gemenskap i iskall kyrka

Vad förslår Helly-Hansen-tröjor, tjocka strumpor, kappa, mössa, vantar och lammskinnsväst i ett kyrkorum där termometern visar +3 grader? Inte särskilt långt, kunde vi huttrande konstatera; vi som är vana vid tvåsiffriga inomhustemperaturer. Trots att vi var påpälsade som om vi var på väg mot en smärre polarexpedition, dröjde det inte länge innan kylan, som lagrats i den stora stenkyrkan förvandlade fötter och händer till isklumpar. Att den liturgiska dräkten för församlingens pastor innehöll långa stickade fingervantar, modell torgvante, förvånar inte ett dugg. Alla kläder till trots så var vi ganska frusna efter en dryg timmes gudstjänst. Kantorn, som efter gudstjänstens slut, kom ner från läktaren, såg alldeles blåfrusen, trots sin stora päls, och hennes händer var som en frysklamp. Det är en kyla som går genom märg och ben.

Enda sättet att rå på den är mänsklig värme, och sådan fanns det i överflöd i församlingen i Birzai. Redan när vi kom till kyrkan, en knapp timme innan gudstjänstens början, såg vi att församlingens kvinnor höll på att förbereda måltiden efter gudstjänsten, och i ett lika iskallt rum, som där vi firat gudstjänst, dukades det upp ett överdådigt bord med smörgåsar av allehanda slag, frukt, ost, bakverk, kaffe, te – och en varm gemenskap, som gjorde att vi knappt kände kylan.

Att det var betydligt varmare på hotellet där vi höll till på vår tvådagarskonferens, gjorde alls ingenting, särskilt som den varma gemenskapen vi fick uppleva med församlingen i Birzai, präglade hela konferensen. Öppna, konstruktiva samtal, där vi fick dela erfarenheter, ansvar och framtidsfrågor gjorde dagarna mycket meningsfulla.

En av de frågor som stod i fokus var behovet av samordning mellan oss som är involverade i Litauen, den Evangeliskt Reformerta kyrkan i Litauen (ERCL), vi i Sverige (Svenska Missionskyrkan, Södra Götalands Distrikt och Växjö Missionsförsamling) och i Tyskland (Lippische Landeskirche), så att ”den ena handen vet vad den andra gör”.

Här tycker jag att samtalet var väldigt öppet och konstruktivt och för mig som var i Litauen och träffade våra systrar och bröder i ERCL för första gången, var det oerhört värdefullt att få en så samlad bild av arbetet i Litauen, både historiskt och dagsläget.

Mycket av det arbetet som redan är igång, kommer att fortsätta, t.ex. stöd till ungdomsarbetet, särskilt scout, ledarutbildning m.m.  I september kommer fyra kvinnor från Litauen att inbjudas till Växjö en vecka. Vad som i övrigt kommer ut rent konkret av dagarna i Birzai, är kanske lite tidigt att säga, men vi som hade förmånen att få vara med på denna konferens har noga lyssnat till de behov våra vänner i Litauen har och utifrån den kunskapen skall vi försöka samordna vårt engagemang på bästa sätt, Gud till ära, människor till frälsning.

Gunnel Jacobsson-Kritz
Distriktsföreståndare i Södra Götaland

-----------------------------------------------

Fest på Sueco i Kongo Brazzaville


I lördags var det en festdag på Sueco med högtidlig invigning av en konferenssal i närvaro av EEC:s missionsföreståndare Mbama Alphonse, ambassadör Hombessa m fl. Ungdomar från Tie-Tie församlingen sjöng och Suecos chef Mr Mandzoungou och ambassadören talade och berörde olika aspekter på bygget, dess använding och betydelse. Missionsföreståndare Mbama klippte bandet och avtäckte en plåt med salens namn "AMPHI Anders Hellgren" (amphi = amfiteater). Hellgren var Suecos förste direktör.

Därefter gick alla in och beundrade "smycket". Salen, bred och kort, är mycket vacker med gradänger i ljust kakel, varierbar ljussättning och magnifika gardiner. Stolar med ett litet uppfällbart bord på ryggstödet imponerade. Själva stolstillverkningen har varit och är ett problem vad gäller leveranstider och kvalitet. En väl tilltagen scen ger plats för kör och mindre teateruppsättningar.

Festen avslutades med middag för inbjudna gäster och Suecos personal.

Under ceremonien kom representanter från UNDP, FN:s utvecklingsorgan, och överlämnade en bokgåva och några datorer till samverkansprojektet kring mänskliga rättigheter.

Lennart o Margit Gustafsson
Missionskyrkans utsända i Pointe-Noire, Republiken Kongo

-----------------------------------------

Vad gjorde Kongo med oss,
vad gjorde vi med Kongo
och vad ska hända med oss nu?

Lördag 17 april 10.00-15.00  Ett seminarium i Folkhögskolornas 125 års serie
Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum

I samtalets form möts olika utsiktspunkter och visioner, då två Kongomissionärer delar erfarenheter och tankar. Missionsföreståndare Krister Andersson och missionsvetaren docent Sigbert Axelsson har på olika sätt präglats av sitt möte med Kongo och med den Evangeliska kyrkan. Båda två har också präglat hur samtalet om mission har förts i kyrka och akademi. I varje tid görs nya ansatser för att formulera uppdraget. Hur ser formuleringen ut idag och vem sätter dagordningen?
Seminariedagen kan ses som ett inspirationstillfälle för missionskommittéer, missionsarbetare och övriga missionsintresserade.

Kostnad för kaffe och lunch: 150 kr. Kaffe serveras från 09.30. Anmälan till Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum, Kottlavägen 116, 181 41 Lidingö, senast 12 april 2004. E-post: utbildningscentrum@missionskyrkan.se

-------------------------------------------

Förbönsämnen:

Uppdrag Vidare
Varje lem i kroppen är viktig och behövs för att kroppen ska fungera. Varje medlem i församlingen är en gåva till helheten och idag ber vi om att vår församling ska få vara ett Guds instrument, till välsignelse för människor i vårt samhälle.

Kina
Kristna, både inom och utanför den registrerade kyrkan, får ofta kämpa mot myndigheternas godtycke och bestraffningar. I slutet av förra året arresterades över 100 icke-registrerade kristna i Henan-provinsen, sydväst om Beijing. Registrerade pastorer trakasseras också regelbundet då de lämnat de ramar som myndigheterna fastställt. Vi ber för Kristi kyrka i Kina!

-----------------------------------------------
Det elektroniska veckobrevet skickas varje onsdag eftermiddag direkt till alla som har anmält sitt intresse. Anmälan görs på Svenska Missionskyrkans hemsida, www.missionskyrkan.se.


Svenska Missionskyrkan