12 mars 2009

Ladda hem veckobrevet som pdf och sätt upp det på anslagstavlan »

Kära missionsvän!

Denna veckas brev handlar om Indien och Kongo Brazzaville. Indien är också ett av förbönsämnena. Se en aktuell rapport nedan om utvecklingen i vår systerkyrka HCC, som växer trots, eller på grund av, motstånd och svårigheter.

Bertil Svensson
internationell missionssekreterare

 

Växande kyrka i en svår miljö

Vår indiska systerkyrka Hindustani Covenant Church är, som många läsare av veckobrev om mission är väl medvetna om, en starkt växande kyrka på alla sätt. Trots ökande svårigheter för de kristna, med förföljelser och förbud mot utåtriktade aktiviteter i flera delstater och restriktioner mot omvändelser och dop, så växer HCC genom antalet församlingar, pastorer, medlemmar och verksamheten utvidgas hela tiden till nya delstater.

Under senaste tioårsperioden har man gått från ett 20-tal församlingar till över hundra och på samma sätt gällande antalet pastorer. Man arbetar nu i tio delstater, från nordväst (Jammu & Kashmir) till sydöst (ögruppen Andamanerna), men fortfarande är det Maharashtra med städerna Mumbai, Pune och Sholapur som är centrum för arbetet, samt närliggande områden i delstaterna Gujarat och Karnataka. I flera delstater har man ännu inga egna församlingar, men man utför ett omfattande arbete i samband med katastrofer och för långsiktig utveckling via HCCs dotterorganisationer inom utveckling och medicinskt arbete: Covenant Social Service och St Lukes Medical Society. I dessa områden samverkar man med andra kyrkor.
 
I nordvästra delen av landet ligger delstaten Jammu & Kashmir. I Srinagar med omnejd i den bedövande vackra Kashmirdalen finns inga kyrkor, men HCC har arbetat här med utvecklingsarbete sedan jordbävningen i oktober 2005. I slutet av februari invigdes ett Human Development Centre i ett nybyggt hus inte långt från flygplatsen i utkanten av Srinagar. Många organisationer arbetade i Kashmir direkt efter jordbävningen, varav de flesta har lämnat, men HCC stannar alltså kvar och tänker sig en långsiktig satsning i dalen, något som uppskattas av de flesta, trots att man är väl medveten om att HCC är en kyrka.



Sista söndagen i februari var det en stor högtid i Pune med ordination av 13 pastorer. I högtiden deltog representanter både för Svenska Missionskyrkan och vår amerikanska systerkyrka Evangelical Covenant Church. I samband med högtiden hölls också ett seminarium om utvecklingssamarbetet och på söndagsmorgonen hölls en stor dophögtid med drygt 150 personer.

Sedan några år tillbaka har HCC haft ett pionjärarbete i Goa och den 1 mars invigdes en fin, nybyggd kyrka i centrala Panaji. Ett 70tal medlemmar finns i ett växande arbete. I Goa arbetar HCC också, som på andra håll, med socialt arbete i slummen. Hitintills har man börjat arbete i tre slumområden, främst inriktat på förskolebarn och kvinnor.

Några dagar efter invigningen i Goa, var det stor fest på Andamanerna med invigning av de 152 permanenthus, som HCC byggt efter tsunamin. Husen har finansierats via Missionskyrkan, som fått stöd från Radiohjälpen och en tysk organisation samt mindre stöd från några andra organisationer/systerkyrkor. Bygget har dragit ut på tiden genom de indiska myndigheternas ständigt nya krav på hur bygget skulle göras, men HCC är först ut med att avsluta husbyggnationen, före
andra organisationer och myndigheterna själva.

Vid invigningsfesten, som organiserats av de boende själva i Bamboo Flat, deltog dansare från området, med traditionella danser från urbefolkningen på Andamanerna och Nicobarerna, men också traditionella danser från Tamilnadu och andra delstater i Indien.

Människor har under de senaste femtio åren kommit från hela Indien och slagit sig ned som nybyggare på Andamanerna, så var man än kommer på ögruppen, så talar man om att Andamanerna är ett ”mini-India”, där man trots alla olikheter lever i harmoni.

Även till Andamanerna kom många organisationer för att arbeta efter tsunamin och även här har de flesta lämnat och även här fortsätter HCC sitt långsiktiga arbete för fattigdomsbekämpning samt pionjärarbete/evangelisation. HCC har nu 6 församlingar på Andamanerna.

Vi tackar Gud för HCC och missionsföreståndare Steven David och alla hans trogna och goda medarbetare på olika håll i landet och vi låter oss utmanas av dem till vittnesbörd och tjänst.



Många besök och givande utbyten i Kongo Brazzaville

Besöken från de skandinaviska länderna har avlöst varandra den se-naste tiden: SMK, SMR och DNM (Det Norske Misjonsforbund) blandannat. Det har varit besök som ingår i den årliga, uppföljande verksamheten. De senaste veckorna har vi dessutom haft ett par annorlunda besök som jag gärna vill berätta om speciellt.

Först kom Zangao Benoît, agronom från Centralafrikanska Republiken. Det var ett utbyte inom ramen för Agroforestryprojektet men som jag tror alla medarbetare drog nytta av, genom en förmiddag då Benoît delgav sina erfarenheter.

I RCA arbetar man med ett projekt som är inriktat på näringsrika frukter, vilka man introducerar hos befolkningen. En viktig komponent är att analysera och kommunicera näringsvärdet i varje fruktslag. På det sättet har man lyckats hitta alternativa och näringsriktiga födoämnen för befolkningen. Benoît hade också med sig en hel del plantor som snart ska sättas i kongolesisk jord! Vi hoppas på ett fortsatt utbyte med det centralafrikanska projektet, vilket intressant nog har sin upprinnelse hos missionärer från Svenska Missionskyrkans systerkyrka i USA!

Det andra besöket kom från ”Kongo på andra sidan floden”, det vill säga RDC. Det var den ansvarige för HIV/Aidsprogrammet i Luozi, dr Alfred Monameso och Gudrun Svensson, tidigare engagerad i uppstarten av programmet, som besökte oss för ett utbyte.

Det blev några intensiva dagar för våra gäster, som trots den begränsade tiden var angelägna om att få se så mycket som det bara gick av kyrkans Aidsprojekt. När vi höll vårt avslutande möte, så kunde vi konstatera att förutsättningarna är väldigt olika i de båda länderna. I Luozidistriktet är det i princip enbart kyrkans program som arbetar i kampen mot HIV-Aids. I Kongo Brazzaville är det många organisationer som engagerar sig i HIV-Aidsfrågor, även om EEC:s projekt är ett av de få som tillgodoser det globala omhändertagandet. Vi kom fram till att vi behöver varandra i de båda projekten och därför är det viktigt med ett fortsatt utbyte! Ett besök i Luozi skulle nog kunna hjälpa oss att vidga perspektiven och ge nya idéer.

Per-Olov Lundqvist, Brazzaville


Förbönskalendern

15 mars
Kyrka och Arbetsliv i samverkan             
Be att församlingarna finner vägar för samverkan mellan Kyrkan och Arbetslivet utifrån det lokala perspektivet. Be också för ”Arbetsgruppen för Kyrka och Arbetsliv i samverkan”, som består av representanter för fackföreningsrörelsen, arbetsgivarorganisationerna och kyrkorna. Be för deras arbete med opinionsbildning, utbildning och seminarier.
 
Indien
Under den gångna hösten blossade det upp en våg av våldsamheter riktade mot kristna i vissa delar av Indien, framför allt delstaten Orissa. Vi ber för dem som förlorade anhöriga och fick sina hem eller kyrka förstörda. Vi ber om goda relationer mellan kristna och hinduer och andra religiösa grupper och om Guds beskydd för den kristna kyrkan.

22 mars
Sång och musik
Musiken har en central plats i Missionskyrkans liv. Genom körer, orkestrar, småbarnsmusik och musikband möter vi människor som kan börja sökandet av en ny gemenskap och en väg till tro. Be att musiken ska göra mötet med varandra och Gud ännu djupare och att vi söker respekt för olika musiktraditioner, så att vi berikar varandra.

Mellanöstern
I dag lever många av kyrkorna i Mellanöstern i en utsatt minoritetssituation. Vi ber i dag för Mellanösterns kristna att de skall få fortsätta att vara evangeliets budbärare i sitt närområde. Gud, vi ber ge dem kraft, styrka och glädje i sitt arbete.


Internationell mission, brev

Svenska Missionskyrkan