Svenska Missionskyrkans veckobrev om mission, vecka 49 - 2004
1 december 2004

Käre vän!

I tisdags inbjöd Utrikesdepartementet till "Forum för global utveckling", vilket är tänkt att vara en mötesplats med företrädare för riksdag och regering, enskilda organisationer, näringsliv, forskare, expertgrupper och andra intressenter i syfte att främja en bred samhällsdialog om svensk politik för global utveckling.

Professor Hans Rosling började med en reflektion omkring situationen i världen. Han lanserade det drastiska utvecklingsmålet:
- Byt begravningar av barn mot begravningar av gamla - men begrav inte miljön!
Rosling nämnde vidare att uppdelning i I- och U-länder eller talet om tredje världen är förlegat. Vi måste komma bort från ett vi- och dom-tänkande och i stället tala om allihopa!

Biståndsminister Carin Jämtin talade om visioner, värdegrund och vägval för den globala utvecklingen. Samtidigt konstaterades att biståndet kanske inte är viktigast för den globala utvecklingen, utan handel, investeringar, miljön, immigration m m är väl så viktiga områden för att uppnå en rättvis värld för alla.

Just det sistnämnda visades tydligt genom forskaren David Roodman från USA, som talade om hur man kan ranka olika länder i förhållande till hur man stöder en rättvis global utveckling. Här visade det sig att Sverige, som väntat, ligger i topp gällande biståndet. Däremot är vi i Sverige medelmåttor på andra områden som påverkar den ekonomiska och sociala utvecklingen för människor i världen.

Det var en spännande och viktig förmiddag, som leddes av Edna Eriksson och Ulf Wickbom. Särskilt viktigt var det breda deltagandet från olika delar av det svenska samhället. Men var fanns de kyrkliga representanterna? Vi var inte många. Visst fanns det kristna bland representanterna för olika myndigheter, näringsliv, forskare m fl, men ändå: jag har svårt att första det svaga kyrkliga deltagandet. Tidigare var kyrkliga representanter kanske överrepresenterade i samlingar som de här och i många länder i Afrika, Asien och Latinamerika är det kyrkorna som är drivande i samhällsutvecklingen. Vad har hänt i vårt eget land? Orkar vi i kyrkorna inte längre med frågorna om en rättvis värld? Har vi blivit för inåtvända?

Julens budskap handlar om att Jesusbarnet som kom till vår jord för att rädda mänskligheten. Han är vårt hopp och det bör visa sig i ett starkt engagemang för en rättvisare värld.

I det här veckobrevet får vi också en kinesisk utblick. Vår Asiensekreterare Fredrik Fällman har en kort, intressant redogörelse för sin doktorsavhandling "Salvation and Modernity: Intellectuals and Faith in Contemporary China" (Frälsning och modernitet: intellektuella och tro i dagens Kina) som han nyligen framgångsrikt försvarade vid Institutionen för orientaliska språk, Stockholms universitet.

Slutligen: Igår var det den internationella aids-dagen, som uppmärksammades på många olika sätt i vår värld. Genom flera av våra systerkyrkor i Afrika, Asien och Latinamerika är vi direkt engagerade i aids-arbete.Vi ber för alla drabbade av HIV/Aids och deras familjer och vi ber för alla som arbetar med förebyggande aids-undervisning och vård av sjuka.

Med tillönskan om en fortsatt Glad Advent, med orden från söndagens predikotext: - Tiden är inne. Guds rike är nära.

Bertil Svensson
missionssekreterare

------------------------

Kristen etik som grund för det moderna Kina?

Efter Mao Zedongs död 1976 uppstod ett andligt och ideologiskt vakuum i Kina, och man talar ofta om en troskris i vid bemärkelse. Krisen omfattar såväl tron på partiet och kommunismen som ledande i samhället som religiös tro i olika former. Under 1980-talet öppnades det kulturella klimatet i Kina och en snabb pluralisering och vitalisering skedde. Forskning om religion fick ett uppsving under denna period, liksom antalet troende. Bland intellektuella framträdde i mitten av 1980-talet ett antal yngre forskare som utifrån kristen etik och värderingar uttryckte skarp kritik mot traditionell kinesisk kultur i form av daoism och konfucianism. Man talar här ibland om "kristendomsfeber", både som benämning på de intellektuellas intresse men också för att beskriva den snabba tillväxten i kyrkan.

Forskarna som intresserade sig för kristendomen menade också att kinesiska intellektuella från 1900-talets början och framåt ofta missförstått det moderna Västerlandet som enbart baserat på rationalitet. Istället, menade de, skulle man se den viktiga roll som kristendomen spelat för skapandet av det moderna Väst. I Kina hade man istället tagit till sig marxismen och utvecklat en människosyn med utilitaristiska tendenser som banat väg för de politiska och mänskliga katastrofer som drabbat landet.

I min avhandling gör jag också en återkoppling till tidigare sekler och liknande fenomen vid 1900-talets början. Fokus i avhandlingen ligger på teologen och filosofen Liu Xiaofeng (f. 1956), professor i Guangzhou (Kanton) i södra Kina, med kontrasterande jämförelser till andra samtida forskare. Liu och andra menar att den enskilda individen i konfucianskt tänkande reducerats alltför mycket, likaså i fallet daoismen. Att se människan är viktigt för dessa forskare. De menar att identiteten som människa eller kristen kommer före den etniska tillhörigheten, t.ex. som kines. Bristen på transcendens inom konfucianism är också central i Liu Xiaofengs kritik.

Det fåtal bland dessa intellektuella som öppet uttryckt sin tro har fått namnet ”kulturkristna”. Uttrycket används också ofta för att beteckna hela fenomenet med teologiskt intresserade forskare, oavsett om de tror eller inte. Intressant att notera är att de fått denna benämning av biskop Ding Guangxun inom tre-själv-rörelsen. Relationen till kyrkan i Kina är i övrigt mycket ansträngd men paradoxalt finns ofta en större teologisk bildning hos de ”kulturkristna” än i kyrkan. De "kulturkristna" är sällan medlemmar i en församling och tar ofta avstånd från kyrkliga riter och strukturer. En del är inte döpta men ser sig ändå som Kristus-efterföljare. Sin individuella relation till Kristus ser de som en modern uttrycksform för tron. De har ibland också kallats "Kinas Apollos", efter Apollos i Apg 18 som "var en bildad man, väl insatt i skrifterna". Sådana benämningar avvisas dock av de flesta som får heta så.

Jag menar att förståelse av detta fenomen är viktigt för att analysera det intellektuella klimatet i dagens Kina och varför kristen etik och tro kan ses som alternativ av allt fler i dagens Kina. Religionsstudier är idag åter ett legitimt akademiskt ämne. Valet av teologi och kristen tro är också ett starkt ställningstagande mot det rådande politiska systemet. Flera av de "kulturkristna" vill se kristen tro och etik som en naturlig del av det moderna kinesiska samhället och dess värdegrund. Ett problem för att uppnå detta är den dåliga relationen till den etablerade kyrkan, och egentligen skulle de behöva varandra. De intellektuella för att få del av den kristna gemenskapen och traditionen och kyrkan för att få teologiska utmaningar, nytänkande och möjlighet att nå ut till fler människor.

Fredrik Fällman
Asiensekreterare

----------------------------------------------

Förbönsämnen

Pionjärprojekt
Stadionkyrkan i Malmö har anställt ett par medarbetare på deltid för att arbeta i pionjärprojektet i Ulricedal. Vi ber om Guds ledning i utformandet av detta arbete och om välsignelse för dem som går in i uppgiften att leda arbetet.

Kina
Även om det inte är tillåtet att evangelisera i Kina så finns det växande kyrkor. Många kommer till tro och det byggs många kyrkor, speciellt på landsbygden. Under våren 2005 kommer pastorernas mans­kör inom Svenska Missionskyrkan att göra en körresa till Kina för att besöka församlingar. Vi ber för kören och deras förberedelser inför resan.


-----------------------------------------------
Det elektroniska veckobrevet skickas varje onsdag eftermiddag direkt till alla som har anmält sitt intresse. Anmälan görs på Svenska Missionskyrkans hemsida, www.missionskyrkan.se.


Svenska Missionskyrkan